Har jag sett DROGER på krogen???

Dagens WTF står DN för då man i anslutnng till en artikel om förekomsten av narkotika inom krogmiljön ställer frågan:

Hur menar ni nu? För inte syftar ni väl på den där flytande drogen som serveras ur glasflaskor och hälls upp i dricksglas av olika form och storlek? Ja, ni vet den där drogen som i vetenskapliga studier rankas som en av de mest beroendeframkallande och fysiskt skadliga drogerna som existerar? Katalysatorn för allt våld ni i samma jävla artikel pratar om? Neeeeeeej den har jag aaaaaaldrig sett till på en endaste krog jag någonsin varit på. Jävla pappskallar!

Det är något riktigt kusligt med artiklar som dessa. När man använder fördömande och alarmerande tongång om ”knark” i samma andetag som man helt vardagligt talar om konsumtionen av ovan beskrivna drog – alkohol.

Hur har vi lyckats skapa så pass partitionerade hjärnor hos folk? Det är egentligen ingen större skillnad på en sådan partitionering och en sådan som välutbildade religiösa konstant lever med. Man kan vara så pass intelligent att man kan konstruera en atombomb, och samtidigt tro att man kommer till paradiset givet vissa förutsättningar. På samma sätt kan man (tydligen) tycka att det är helt normalt att demonisera ”knark” som det absolut värsta som finns och som ingen ska få inmundiga, medan man släcker törsten med en iskall Corona en varm sommardag.

Den enda förklaringen till detta bisarra fenomen är, som jag kan se det, att vi (samhället, politiker, lobbygrupper, kyrkan osv) har monopoliserat vissa tankesätt, vissa åsikter. Avviker man får man inte komma till tals. Man får inte kritisera religioner eftersom att man då sårar de som helt oskyldigt bara… tror. Man får inte kritisera den svenska drogpolitiken eftersom att man då sårar alla som har förlorat någon till knarket.

”Så du tycker vi ska legalisera droger? Pröva att säga det till min gamla klasskompis som hänger nere på torget och är heroinist!” är det inte helt ovanligt att man får till svar. Nils Bejerots doktriner lever kvar i vårt samhälle, en dogmatisk inställning till droger som aldrig har gjort någon nytta, men som alltjämt inte får kritiseras. Gör man det så är man antingen nån sorts langare (för langare vill ju verkligen att vi legaliserar…) eller så är man bara allmänt knäpp ”eftersom legalisering aldrig skulle fungera – det skulle bli vilt kaos”.

Så i samma utsträckning som våra hjärnor tillåter oss hålla så pass diametralt motsatta idéer i omlopp utan att krocka våldsamt, så tillåter vi tydligen en så pass balkaniserad diskurs att vi inte får kritisera eller ifrågasätta vissa idéer.

Dogmer måste oavlåtet och obevekligen medelst offentlig debatt bekämpas. Oavsett var de dyker upp och vilken form de tar.

Det osannolika livet och den osannolikare Guden

Nu är tydligen inte evolutionsteorin falsk längre, utan är istället ett argument för Guds existens. Det hävdar Stures Claphampolare Per Ewert. Gud verkar inte längre ha skapat universum på 7 dagar för 6 000 år sedan, men var alltjämt där ”från början” och duttade till universums fysikaliska konstanter så att de på ett perfekt vis tillät liv att kunna uppstå. Richard Dawkins kallar detta för ”Knob-Twiddler”-argumentet.

Per lutar sig här emot två tydliga tanke- och argumentationsfel:

För det första hävdar han att eftersom sannolikheten att de fysikaliska konstanterna är precis så finjusterade att de kan tillåta liv i universum, och eftersom sannolikheten för att livet uppstod av en slump är så ohyggligt liten, så kan det inte ha hänt av en slump. Detta är ett logiskt tankefel som enklast förklaras med följande analogi:

Sätt fyra personer kring ett pokerbord och dela ut samtliga kort i en välblandad kortlek till dessa fyra personer. Alla visar sina kort och noterar vilka kort de fick och i vilken exakt ordning de fick dem. Sedan samlas korten in, blandas och delas ut på nytt, om och om igen tills exakt samma kombination kort återkommer.

Dessa fyra spelare skulle mycket väl kunna bli sittande tills solen slocknar om några miljarder år innan det inträffar. Men ingen av dem skulle därmed frestas att nå slutsatsen att den första handen de fick aldrig inträffade av en slump, eftersom det helt enkelt var för osannolikt.

Därför kan man inte likt Per använda statistik och sannolikhet baklänges på detta vis. Vi människor är ju uppenbarligen här, därför går det inte att använda osannolikhetsargument mot vår existens.

Det andra logiska klavertrampet Per gör är att försöka fylla igen dessa osannolikheter med Gud. Om sannolikheten att livet uppstod av en slumpmässig sammansvetsning av kemiska ämnen i en ”urtidssoppa” är extremt liten, så måste den alternativa förklaringen att det existerar en allsmäktig Gud som ligger bakom detta vara oändligt mer osannolik. Gud är inte bara allsmäktig och kan finjustera fysikaliska storheter, han kan också höra folks böner och uppfylla dem (efter godtycke). Han fanns dessutom innan universum, vilket betyder att han alltså existerar oberoende av fysikens lagar. Så oerhört okomplicerat…

Att invokera en komplex Gud tillför ingenting överhuvudtaget för vår förståelse om livets ursprung, såvida inte Guds ursprung då också förklaras. Men det kan naturligtvis ingen göra. Gud bara antas existera och behöver tydligen ingen förklaring alls.

Men att påstå att Gud inte behöver en början eller förklaring, är ekvivalent med att säga att universum, eller livet, inte behöver en början eller en förklaring.

Dessa två huvudargument till trots, så har vi inte ens behövt gå in på de bredare implikationerna av Pers påståenden, exempelvis vilken eller vilka Gudar det är som står bakom dessa finjusteringar? Är det Jehova, Zeus, Ganesha, Isis eller det flygande spagettimonstret som avses? All of the above?

Inte heller har vi reflekterat över det faktum att universum inte alls är en speciellt gästvänlig plats för människor, eller liv överhuvudtaget.

Vi kan lämna dessa reflektioner till ett annat inlägg, för tillfället räcker det med att bemöta Pers bristande förståelse vad gäller sannolikhetslära samt hans logiska tankevurpor.

BH:n – den västerländska burkan

Vad är det egentligen för fel på folks förmåga att tänka ett steg längre än sina egna erfarenheter och sina egna upplevelser? Varför har folk så svårt att skilja på kvinnoförtryckande livsåskådningar och vuxna människors fria val? Varför är det så svårt att acceptera pluralism?

Västerorts Vuxengymnasium har kastat ut två studenter för att de inte velat ta av sig sina niqabs i klassrummet. Skulle det nu gå att fastslå att sådana klädesplagg faktiskt utgör ett reellt hinder för kunskapsinhämtning så får de som bär sådana plagg naturligtvis finna sig i det, precis som att man inom vissa yrken inte kan vara klädd hur som helst eller bära vad som helst på kroppen av rent praktiska, sanitära eller andra skäl. Men i övrigt har en offentlig inrättelse inte någon som helst rätt att diskriminera på grund av val av klädesplagg

Det spelar som sagt ingen roll att slöjan är ett tecken på kvinnoförtryck, eller att den har en religiös underton. Alla klädespåbud har dylika ursprung, exempelvis får inte kvinnor i västvärlden gå omkring med bar överkropp, såvida de inte ligger på stranden och solar, och ingen får under några omständigheter visa fittan eller kuken i publika miljöer, inhägnade nudiststränder exkluderade.Dessa krav på skylande har ett kristet, sexualfientligt ursprung.

Västerländska kvinnor skulle med all sannolikhet vägra visa rattarna om de hamnade i samhällen där en sådan ”klädkod” gällde, och skulle förmodligen känna sig kränkta om de blev uteslutna från utbildning och arbete. Varför skulle de det? För att det är vår tradition att dölja kvinnobröst.De har växt upp i den miljön.

Vi skulle inte heller förstå invändningar från barbröstade kulturer som påstod att vi förtrycker våra kvinnor genom att påtvinga dem Bröst-Hållare och toppar. Tvärtom skulle våra kvinnor säga att de känner en trygghet i att inte behöva flasha sina hyllor inför en massa främlingar.

Man kan kritisera burkor och andra insnöade klädkoder från svunna tider, men man kommer inte till rätta med problemen med systematiska kvinnoförtryck genom att förbjuda folk från att göra fria klädesval. Inte nog med att man är en första klassens hycklare om man samtidigt ser sina egna klädkoder som heliga, man riskerar också att göra saken värre.

Det är alltså riktiga, nu levande människor som bär på dessa burkor (och den medföljande indoktrineringen och djupt rotade tryggheten av att bära sagt plagg), vi kan inte befria morgondagens muslimska kvinnor genom att förneka dagens kvinnor sina fria val.

Ignorans om evolutionen

Den fanatiskt kristne Clamphamföreträdaren Sture Blomberg svamlar friskt (också med kolleger) om evolutionens uppenbara brister och passar även på att kalla hela teorin för ett fuskbygge. Detta utifrån ett endaste exempel där man via kontrollerade mutationer har skapat en bananfluga med fyra vingar istället för två. Då flugan inte kan flyga anser Sture att detta är ett falskt exempel på evolution, och därmed bör hela teorin med alla dess solklara exempel som finns runtomkring oss i naturen spolas ner i toaletten.

Vad experimentet visar är dock just att förändringar i DNA-sekvenser – dvs gener – kan förändra organismers morfologi. Att just denna mutation inte var en gynnsam sådan – flugan kan inte flyga och reproducerar sig dåligt – är betydelselöst, poängen är fortfarande att gener spelar en stor roll i att påverka organismers utveckling. Dessa mutationer sker naturligt och utsätts kontinuerligt för selektion, kort och gott ett ypperligt exempel på evolution.

Sture försöker sedan medelst ett kraftigt argumentationsfel att klämma in Gud som en förklaringsmodell av samma kaliber och sannolikhet som evolutionen:

Men likheter i naturen mellan arter är inte oförenliga med design eller en skapelse och utgör inget bevis för en evolution.

Precis som en bilingenjör eller en keramiker använder samma grundmaterial, som plåt, skruvar, muttrar, lera och låter sina skapelser påminna om varandra, så kan Gud, om det nu finns en sådan, mycket väl ha använt samma byggstenar och också låtit sina skapelser likna varandra. Att peka på likheter mellan arter hjälper oss därför inte att förstå varför arterna ser ut som de gör.

Bara för att något är kompatibelt med design betyder det inte att design är en trolig förklaring, och framförallt gör det på inget vis design lika trovärdig som evolution som bakomliggande förklaring. Bara för att förintelsen och gulagerna är kompatibla med existensen av en allsmäktig och älskande gud, givet några rationaliseringar om Guds mysteriska vilja, betyder det inte att sannolikheten för samma guds existens är något annat än obefintlig.

Inte heller är det så att evolutionsteorin bevisas genom experimentet ovan. Vetenskap handlar principiellt inte om att bevisa, utan om att motbevisa saker och att bygga upp testbara hypoteser som vilar på observerade fakta. När nya experiment och försök visar sig stödja de formulerade hypoteserna växer styrkan i hypoteserna, med de kan aldrig bevisas slutgiltigt, utan endast motbevisas i ljuset av nya observationer som talar emot dem.

Hypoteserna som evolutionsteorin vilar på är otaliga och har aldrig varit starkare. Darwin fick inte till alla detaljer rätt, men den grundläggande idén har aldrig lyckats falsifieras eller motbevisas, trots att det rent teoretiskt är möjligt och trots otaliga försök.

Sture tar upp övergångsformer som ett problem eftersom att många sådana övergångsformer lyser med sin frånvaro. För Sture kommer det emellertid inte att spela någon roll hur många övergångsformer som hittas via fossiler, ty Sture kan bara krasst kräva sju nya övergångsformer mellan de två existerande formerna ad infinitum. En billig och naiv argumentationsteknik som ingen bör gå på.

Indoktrinerade bibelfanatiker som Sture har inte förstått ett dyft av vad evolutionsteorin handlar om, och att slänga häftiga titlar omkring sig gör inte ett skit för deras trovärdighet. Inte heller att de företräder en öppet religiös tankesmedja som vill se hela samhället genomsyras av kristendomens intelektuella mörker. Sån tur att de så öppet basunerar ut sina galna åsikter så att folk inser vilka rikspuckon de är.

Huvudet fullt av spån

Else-Marie Lindgren vill att ateisten och tillika statsministern i det sekulariserade landet Sverige – Fredrik Reinfeldt – ska be Gud välsigna landet i alla sina tal till nationen.

Inspiration har tydligen hämtats från USA, där dylika traditioner, såsom Pledge of Allegiance, länge har varit helt befriade från religiösa element, men som på senare tid närmare kuppats igenom, helt i strid med den amerikanska konstitutionen via klasulen om statskyrkor i dess första tillägg.

Här räcker det dock med att konstatera att Sverige är sekulariserat och inte alls ”ett kristet land” som Else-Marie förvirrat påstår. Därför ska varken Reinfeldt eller någon annan myndighetsperson åberopa någon som helst Gud i officiella uttalanden, annat än vad språklig tradition ibland (mer eller mindre ofrivilligt) medger (”Herre Gud vilket korkat förslag, Else-Marie”, till exempel).

Vill ”ledningen bekänna sin tro” får de göra det på fritiden, när de går i kyrkan, eller när de tittar på det statligt sanktionerade ”Gudstjänst” i SVT, ett program som jag som ateist tvingas betala för, utan att jag får ett ateistiskt program som kompensation. Det är möjligen detta som Else-Marie avser med att Sverige är ett kristet land?

Fuck your God! som både Blogge och Doug uttrycker sig.