Ordningsmässigt brukar den vara okej. Man slåss inte mycket. Men som sagt, det är en hel del narkotika

konstaterar Uppsalapolisen, alltså i princip raka motsatsen mot vad man ser på vilken annan godtycklig musikfestival som helst, där den lagliga drogen alkohol istället dominerar. Men får vi se fördömande artiklar från dylika festivaler där författarna ondgör sig över allt vuxensupande och det våld och den skadegörelse detta bidrar till?

Nåväl, det finns väl ingen någorlunda upplyst dam eller herre som är det minsta förvånad över detta påstående från polisen, eftersom det är allmänt vedertaget (åtminstone utanför knark-hysteriska Sveriges gränser) att cannabis är en i sammanhanget ofarlig drog som om något hämmar aggressivitet; alkohol är många gånger farligare och leder procentuellt sett till fler dödsfall och annat lidande.

Det är också tragiskt att se polisen tvingade till dessa åtgärder när de istället kunde syssla med mer relevanta uppgifter, som att förhindra stölder, misshandel, våldtäkter mm; de anser det dock nödvändigt att kalla in en armé för att straffa folk som har inhalerat rök från ett naturligt förekommande ogräs. Slöseri med skattepengar är vad det är!

Canal+ fallet: Upphovsrättsinnehavaren (Canal+) anser sig inte vara ansvariga för tillgängliggörandet av de streamade matcherna (information om var steamen låg fanns på deras server, öppet tillgänglig utan krav på lösenord etc.) utan anser istället att den åtalade ligger bakom ”verkets” tillgängliggörande:

”Under inga omständigheter har han haft rätt att tillgängliggöra verket för allmänheten”.

E-phone-fallet: Upphovsrättsinnehavaren (fem ljudboksförlag), och numera även Solna tingsrätt, anser att användaren har tillgängliggjort det upphovsrättskyddade materialet (som denne haft liggandes på sin server, dock med skyddad åtkomst i form av lösenord etc.)

Så… stringent och självklart…

One of the great mistakes is to judge policies and programs by their intentions rather than their results. – Milton Friedman

Behjärtansvärd policy #1: Sexköpslagen

Bakomliggande hypotes: Sexköp är antingen a) ett uttryck för en patriarkal struktur (nazifeministiska modellen) där kvinnan är underordnad mannen, och att det (nästan) bara är kvinnor som prostituerar sig har inget med olika drifter mellan könen att göra, utan är endast ett uttryck för denna struktur, eller b) ett okristligt leverne (den kristna sexofobiska modellen), ty sex är syndigt, farligt och skadligt, såvida det inte praktiseras monogamt, heterosexuellt, gratis och måttfullt. Denna falang vill kriminalisera försäljning också. Gemensamt är att sexköp axiomatiskt är detsamma som slaveri (dvs trafficking och sexhandel) och alla som sysslar med prositution är offer, även de som valt det själva och som ”trivs med det”. De prostituerade har dock ingen talan i dessa frågor, utan vi vet bättre vad som är bäst för dem.

Behjärtansvärda intentioner och ändamål med policy: Sexköpslagen kriminaliserar endast köparen. Den prostituerade står helt fri att fortsätta med sitt yrke, medan man kan sätta dit de som förgriper sig på de prostituerade, vilket alla köpare gör, då sexköp alltid är att jämställa med våldtäkt. Sexköpslagen skickar vidare ut ”signaler” om att man inte kan ”köpa sig tillgång” till kvinnorkroppar. Sexköpslagen följer den väl underbyggda tesen om efterfrågepåverkan, där man kan eliminera ett utbud genom att drastiskt minska efterfrågan. Sexköpslagen gör samhället mer jämställt. På längre sikt skall sexköpslagen exporteras till hela Europa.

Resultat av behjärtansvärd policy: Antalet prostituerade har varken ökat eller minskat, endast skiftat domän från den synliga gatuprostitution till å ena sidan dold sådan prositution i den undre världen, å andra sidan nätprostitution, där de mer välbärgade säljarna (eskorter, osv) kan sko sig. Trafficking har förmodligen ökat, vilket i sin tur har dragit med sig fler kriminella organisationer som profiterar på den allstädes befintliga efterfrågan, som naturligtvis inte kan ”signaleras” eller kriminaliseras bort för så pass starka och fundamentala behov som sex. De kriminella förmedlarna, tillsammans med bortjagandet av alla skötsamma sexköpare och kvarlämnandet av de mer skrupelfria, har gjort de prosituerades situation långt mer osäker. Tack vare kriminaliseringen av förmedling och köp finns det inga säkra, kontrollerbara miljöer för de prostituerade att verka i. Risken för smittspridning ökar, då potentiella bärare inte vågar ge sig till känna pga risk för åtal. Slutligen verkar sexköpslagen stigamtiserande mot de prostituerade som måste dölja sina identiteter för att ens kunna försöka deltaga i den offentliga debatten.

Behjärtansvärd policy #2: Drogförbudet

Bakomliggande hypotes: Droger dödar tusentals och åter tusentals människor varje år. Därtill innebär drogmissbruk att anhöriga blir lidande på grund av missbrukarens förkastliga livsstil. Människan måste därför skyddas från narkotikan, på det att hon inte skadar sig, och det bästa sättet att göra detta är genom att förbjuda försäljning och köp av narkotika. Genom ett förbud avskräcker man alla från att använda narkotika. Man gör det också lättare att ”fånga upp” folk i riskzonen. Det är väldigt viktigt att inte särbehandla vissa typer av narkotika (förutom alkohol och tobak förstås, som är något helt annat); allt måste klassas som livsfarligt och straffen måste vara extra hårda för dess inmundigande, oavsett typ eller mängd.Vi kan således heller inte tänka oss skademinimerande projekt och åtgärder, såsom sprutbytesprogram och legalförskrivning, då detta uppmuntrar till droganvändning, ungefär på samma sätt som tomflaskor lockar till alkoholintag.

Behjärtansvärda intentioner och ändamål med policy: Endast genom att kriminalisera narkotikan kan man komma åt knarkkartellerna och langarna som ger knark åt barnen. Genom att kriminalisera bruket kommer man åt och kan hjälpa alla som faller dit i missbruket. Alla som tar narkotika är naturligtvis missbrukare, det finns inga ”brukare” av narkotika såsom det finns av alkohol. Det slutgiltiga målet (som närsomhelst kommer att uppfyllas om vi bara spottar in lite mer pengar och skaffar oss lite fler poliser) är ett totalt narkotikafritt samhälle, där folk endast kan finna salighet i bön.

Resultat av behjärtansvärd policy: Narkotika är mer lättillgängligt och billigare än någonsin och antalet missbrukare (och brukare) i stort sett konstant sedan policyn infördes. De som tjänar pengar på försäljningen är naturligtvis knarkkartellerna och andra som producerar och säljer de olika substanserna vidare, exempelvis terrororganisationer. För att säkra flödet av knark in i samhället måste karellerna muta såväl politiker som poliser, vilket leder till korrumperade regeringar och polisväsen. Kartellerna för också med sig andra verksamheter till de länder där de opererar, såsom gängvåld, rån, besyddarverksamhet, prostitution medelst trafficking och annan organiserad brottslighet i allmänhet.

För de som hamnar i drogmissbruk finns det inget hopp att få; de blir behandlade som bus och arresteras ideligen. Eftersom att de inte får någon hjälp av staten får de vända sig till kriminalitet eller prostitution för att ha råd med sina missbruk, vilket kostar samhället hundratals miljoner kronor varje år. Risken för smittspridning är hög då det finns få rena sprutor att tillgå, samt att risken för överdoser är överhängande då ingen kvalitetssäkring av det man köper görs, mer än av användaren själv. Därtill kommer gigantiska kostnader för den rättsapparat som skall hållas igång, fängelseplatser som skall beredas och poliser som försöker lösa offerlösa brott. Detta samtidigt som det finns mängder av brott med verkliga offer som begås varje dag men som ingen hinner med att en undersöka. Och allt detta för vad, som sagt? Narkotikan har inte minskat ett endaste dugg och att påstå att den utan drogkriget skulle ha ökat är en lögn av episka proportioner.

Milton Friedmans analys står sig fast.

Förutom allt svammel om ett Europa på väg mot sin grav där den enda räddningen är en återgång till järnåldersbarbari (påståenden som inte närmare specificeras med några som helst exempel), lyckas pastorn häva ur sig ett märkligt påstående om vårt fina kristna arv:

Varför, ska vi fråga oss själva, ska vi låta vår kultur dö under sekularismen, när innehållet i Europas kristna arv skulle kunna föra oss tillbaka till en god hälsa?

Vi kan här skönja vad det är för god hälsa som pastorn hänvisar till, då katolicismen så sent som för några dagar sedan visade sig från sin allra mest rationella och goda sida. Är det förknippat med god hälsa att förlåta våldtäktsmän och bannlysa läkare som räddar en 9-årings liv samt föräldrarna som samtyckte till det medicinska ingreppet, för att de älskar sitt barn?

Det är samma unkna, medeltida vansinne som vi ser i Afrika där kondomspridning bland smittade invånare bromsas av katolska ministärer som glider runt och predikar dess syndfullhet i byar där detta är den enda informationen om kondomer som ges. Två miljoner människor dör varje år (siffror från 2005) och detta tycker katolska kyrkan är att föredra framför att de har en liten latexmössa över kuken när de knullar. Finfin moral där. Leder till god hälsa. Joråsåatt.

I efterdyningarna till skolmassaken vid Virginia Tech University, kom det fram att modern till den psykiskt instabila förövaren for staten runt med honom i jakt på – en exorcist! Tro det eller ej men hon lyckades naturligtvis hitta en kyrka som var villig att stå till tjänst med en sådan process.

Alla måttligt religiösa och i övrigt moderna och normala människor måste titta på dessa situationer och säga ”ok det där är ju inte speciellt smarta och hållbara sätt att reagera och/eller behandla andra människor”.

I fallet med den brasilianska flickan är det självklart att den pragmatiska vägen att gå är att rädda hennes liv, likaså är det i det afrikanska fallet både mer rationellt och med etiskt korrekt att försöka minska spridningen på det sätt som av empiri bevisats mest effektivt. Självklart måste alla instämma i att det hade varit bättre om mamman till skolskjutaren istället hade sökt upp närmaste psykolog (till och med kyrkan föreslog detta men modern avstod).

Men häri ligger ett stort problem. Det finns nämligen ingenting fel i dessa människors beteenden, sett ur ett strikt kristet perspektiv. Abort är förbjudet, bruk av preventivmedel är straffbart med döden och man kan faktiskt bli besatt av demoner.

Det går således inte att i religiösa termer förklara för dessa individer varför de har fel, medan de mer måttligt kristna har rätt. Med vilka kriterier kan man välja bort just dessa passager, men lystra till en massa andra till synes lika perfekta uppmaningar från Gud?

Så fort vi beviljar någon som helst trovärdighet till påståendet att någon av våra heliga böcker är Guds perfekta ord och/eller den bästa boken vi har vad avser moral, då står vi maktlösa inför deras innehåll.

För att återgå till pastorn och påven, så förefaller det uppenbart att de inte har en jävla aning om vad de snackar om när de hänvisar till den goda hälsan och det ärorika förflutna. Såvida man inte anser inkvisition, häxprocesser och korståg som ärorika, det vill säga.

Den svenska sexköpslagen, som kriminaliserar sexköparen tillkom 1999 och är ytterligare ett bidrag till ett mer jämställt samhälle.

Sexköpslagen förbjuder köp av sexuella tjänster. För människor som jobbar med försäljningen av sagda tjänster innebär detta att deras kunder:

1. Blivit förklarade brottslingar; de begår ett brott mot staten. Detta jagar bort de laglydiga medan de mer skrupelfria medborgarna kvarstår som enda köpare.
2. Dessa kvarstående individer är därtill mycket skyggare med var och när de vill köpa sina tjänster, så mörka gränder och avlägsna parkeringsplatser blir ett mer frekvent inslag för de prostituerade. Detta gör tyvärr också den prostituerade mer sårbar, då chansen är mindre att någon går förbi och kan bevittna ev. övergrepp eller höra rop på hjälp.
3. Kunder som upptäcker fall av misstänkt trafficking avstår från att rapportera detta till polisen, då de inte vill riskera att själva åka fast; som sexköpare är man ju en brottsling gentemot staten.
4. Detsamma gäller också vid misstänkt spridning av HIV och andra könssjukdomar. De smittade avstår från att rapportera pga fruktan för åtal.

På grund av kopplerilagen kan inte prostituerade samarbeta med varandra, vilket gör att de tappar ytterligare en grad av trygghet, då det blir svårare att hålla koll på sina kollegor, veta var de är och att de kommer tillbaka oskadda efter en kund.

Prostituerade riskerar att förlora såväl vårdnaden för eventuella barn de har som att bli vräkta från ev. hyreslägenheter; alltså ytterligare en förlorad trygghet i att de inte får ”jobba hemifrån”.

Prostituerade är ständigt, tack vare sexköpslagen, stigmatiserade och anses alltjämt vara förtappade själar. Det antas reflexmässigt att alla sexarbetare är offer som inte kan föra sin egen talan. I debatten om sexköplagen och dess vara och inte vara, så ignoreras alltid sexarbetarna från att deltaga, fråntaget någon enstaka rehabiliterad själ som sonat för sina synder och erkänner sig som det offer de axiomatiskt antas vara. Detta verkar dock bara vara applicerbart om den prostituerade är kvinna. Den manlige prostituerade ses som en gigolo som förgyller vardagen för sexuellt utsvultna hemmafruar.

Se där några av de realiteter för de drabbade som sexköpslagen innebär, dessa individer som människor som Cecilia Wikström säger sig värna om.

Enligt Europol utgör handeln med människor den snabbast växande inkomstkällan för de organiserade brottssyndikaten.

Hux flux så har Cecilia här, likt Zaida Catalán i ett tidigare inlägg, lyckats blanda in människohandel i debatten. Här finns det dock ett antal påpekanden att göra. För det första är det alltjämt så att merparten av all handel med människor inte slutar i prostitution, utan dessa hamnar i bland annat jordbruks- och byggsektorn (c:a 75%). Varför förväntar jag mig inte att Cecilia i nästa debattarikel kommer föreslå en blåbärköpslag eller en hantverksköpslag?

För det andra så är Cecilias slutsats så totalt uppåt väggarna att man baxnar. Organiserad brottslighet göds av konsumtions- och/eller försäljningsförbud på eftertraktade varor och tjänster. När en efterfrågad tjänst kriminaliseras (eller, som i detta fall, köpet samt tillgängliggörandet därav), glider den organiserade brottsligheten in över natt och tar över verksamheten. Detta har bevittnats i fallet alkohol (Al Capone tackade och bockade för förbudstiden), i USA:s ”War on Drugs” som är dömt att misslyckas och vi ser det på motsvarande vis inom prostitution.

I fallet sexköpslagen så finns det all anledning att misstänka att:

1. Prostitutionen inte har minskat ett dugg sen lagen infördes utan istället har den synliga gatuprostitutionen vandrat in i andra domäner: ut på internet för de som har möjligheten, och ner i den undre världen för de som ligger sämre till.
2. Trafficking har ökat, då hallickverksamheten rapporteras ha ökat, vilket indirekt är ett tecken på utländska sexarbetare då svenska prostituerade i högre grad inte tolererar sådana.
3. Prostituerades situation har förvärrats snarare än förbättrats, av skäl som redan nämnts.

Det är enligt min mening alltid fel att köpa sexuella tjänster, men det är oerhört cyniskt att köpa sex av någon som blivit kidnappad, insmugglad i Sverige och fråntagen alla sina rättigheter.

Att det enligt Cecilia alltid är fel att köpa sexuella tjänster är Cecilias ensak. Hon behöver aldrig köpa eller sälja en sexuell tjänst i hela sitt liv om hon inte vill. Men hon ska ge blanka fan i vilka tjänster andra människor kommer överens om att utbyta, och kan således inte yrka för lagar grundade på hennes personliga äckel. Det är heller ingen som har argumenterat för att folk ska tvingas till sexarbete, och en nedmontering av sexköpslagen innebär inte att det är fritt fram att köpa sex av slavar.

Straffet för detta borde därför vara högre för den man som köper sex av en kvinna som är ett offer för sexhandel.

Men inte om det omvända eller något annat förhållande gäller (exempelvis kvinna köper av man eller man av man)? Så jämställt, Cecilia.

Den svenska sexköpslagen är en mycket viktigt signal för att markera att sexköp inte hör hemma i ett jämställt samhälle, där kvinnor och män tillmäts samma värde.

Sexköpslagen är alltså inget annat en en signallag, som ska signalera till torskarna att de inte på frivilliga grunder får komma överens med vuxna människor om tjänster av sexuell art. Den ska också signalera till de prostituerade att de ska upphöra med sin syndiga verksamhet. Inte att de måste sluta, men i praktisk mening ska det inte finnas något att leva av för den prostituerade. Men om den prostituerade kvinnan inte är fri, då är ingen kvinna fri och därmed har man faktiskt lyckats uppnå det totalt motsatta mot vad man säger sig ha siktat på: Ett mer jämställt samhälle.

Nu utreds också lagens praktiska effekter på uppdrag av regeringen. För att bättre kunna sprida information om vilka effekter lagen fått är denna utredning välkommen.

En utredning som fått som villkor att inte ifrågasätta sexköpslagens existens. Det enda utredningen får komma fram till är huruvida lagen är bra som den är, eller om den måste skärpas. Så objektivt, så förutsättningslöst!

Det blir tillbaka till ritbordet för Cecilia och hennes nazifeministiska, antiliberala kolleger i der Volkpartei, som lika gärna skulle kunna ha varit Gudrun Schyman, Tiina Rosenberg och Maria Carlshamre.

Skämmes tamefan!

Hur menar ni nu? För inte syftar ni väl på den där flytande drogen som serveras ur glasflaskor och hälls upp i dricksglas av olika form och storlek? Ja, ni vet den där drogen som i vetenskapliga studier rankas som en av de mest beroendeframkallande och fysiskt skadliga drogerna som existerar? Katalysatorn för allt våld ni i samma jävla artikel pratar om? Neeeeeeej den har jag aaaaaaldrig sett till på en endaste krog jag någonsin varit på. Jävla pappskallar!

Det är något riktigt kusligt med artiklar som dessa. När man använder fördömande och alarmerande tongång om ”knark” i samma andetag som man helt vardagligt talar om konsumtionen av ovan beskrivna drog – alkohol.

Hur har vi lyckats skapa så pass partitionerade hjärnor hos folk? Det är egentligen ingen större skillnad på en sådan partitionering och en sådan som välutbildade religiösa konstant lever med. Man kan vara så pass intelligent att man kan konstruera en atombomb, och samtidigt tro att man kommer till paradiset givet vissa förutsättningar. På samma sätt kan man (tydligen) tycka att det är helt normalt att demonisera ”knark” som det absolut värsta som finns och som ingen ska få inmundiga, medan man släcker törsten med en iskall Corona en varm sommardag.

Den enda förklaringen till detta bisarra fenomen är, som jag kan se det, att vi (samhället, politiker, lobbygrupper, kyrkan osv) har monopoliserat vissa tankesätt, vissa åsikter. Avviker man får man inte komma till tals. Man får inte kritisera religioner eftersom att man då sårar de som helt oskyldigt bara… tror. Man får inte kritisera den svenska drogpolitiken eftersom att man då sårar alla som har förlorat någon till knarket.

”Så du tycker vi ska legalisera droger? Pröva att säga det till min gamla klasskompis som hänger nere på torget och är heroinist!” är det inte helt ovanligt att man får till svar. Nils Bejerots doktriner lever kvar i vårt samhälle, en dogmatisk inställning till droger som aldrig har gjort någon nytta, men som alltjämt inte får kritiseras. Gör man det så är man antingen nån sorts langare (för langare vill ju verkligen att vi legaliserar…) eller så är man bara allmänt knäpp ”eftersom legalisering aldrig skulle fungera – det skulle bli vilt kaos”.

Så i samma utsträckning som våra hjärnor tillåter oss hålla så pass diametralt motsatta idéer i omlopp utan att krocka våldsamt, så tillåter vi tydligen en så pass balkaniserad diskurs att vi inte får kritisera eller ifrågasätta vissa idéer.

Dogmer måste oavlåtet och obevekligen medelst offentlig debatt bekämpas. Oavsett var de dyker upp och vilken form de tar.

Per lutar sig här emot två tydliga tanke- och argumentationsfel:

För det första hävdar han att eftersom sannolikheten att de fysikaliska konstanterna är precis så finjusterade att de kan tillåta liv i universum, och eftersom sannolikheten för att livet uppstod av en slump är så ohyggligt liten, så kan det inte ha hänt av en slump. Detta är ett logiskt tankefel som enklast förklaras med följande analogi:

Sätt fyra personer kring ett pokerbord och dela ut samtliga kort i en välblandad kortlek till dessa fyra personer. Alla visar sina kort och noterar vilka kort de fick och i vilken exakt ordning de fick dem. Sedan samlas korten in, blandas och delas ut på nytt, om och om igen tills exakt samma kombination kort återkommer.

Dessa fyra spelare skulle mycket väl kunna bli sittande tills solen slocknar om några miljarder år innan det inträffar. Men ingen av dem skulle därmed frestas att nå slutsatsen att den första handen de fick aldrig inträffade av en slump, eftersom det helt enkelt var för osannolikt.

Därför kan man inte likt Per använda statistik och sannolikhet baklänges på detta vis. Vi människor är ju uppenbarligen här, därför går det inte att använda osannolikhetsargument mot vår existens.

Det andra logiska klavertrampet Per gör är att försöka fylla igen dessa osannolikheter med Gud. Om sannolikheten att livet uppstod av en slumpmässig sammansvetsning av kemiska ämnen i en ”urtidssoppa” är extremt liten, så måste den alternativa förklaringen att det existerar en allsmäktig Gud som ligger bakom detta vara oändligt mer osannolik. Gud är inte bara allsmäktig och kan finjustera fysikaliska storheter, han kan också höra folks böner och uppfylla dem (efter godtycke). Han fanns dessutom innan universum, vilket betyder att han alltså existerar oberoende av fysikens lagar. Så oerhört okomplicerat…

Att invokera en komplex Gud tillför ingenting överhuvudtaget för vår förståelse om livets ursprung, såvida inte Guds ursprung då också förklaras. Men det kan naturligtvis ingen göra. Gud bara antas existera och behöver tydligen ingen förklaring alls.

Men att påstå att Gud inte behöver en början eller förklaring, är ekvivalent med att säga att universum, eller livet, inte behöver en början eller en förklaring.

Dessa två huvudargument till trots, så har vi inte ens behövt gå in på de bredare implikationerna av Pers påståenden, exempelvis vilken eller vilka Gudar det är som står bakom dessa finjusteringar? Är det Jehova, Zeus, Ganesha, Isis eller det flygande spagettimonstret som avses? All of the above?

Inte heller har vi reflekterat över det faktum att universum inte alls är en speciellt gästvänlig plats för människor, eller liv överhuvudtaget.

Vi kan lämna dessa reflektioner till ett annat inlägg, för tillfället räcker det med att bemöta Pers bristande förståelse vad gäller sannolikhetslära samt hans logiska tankevurpor.

Västerorts Vuxengymnasium har kastat ut två studenter för att de inte velat ta av sig sina niqabs i klassrummet. Skulle det nu gå att fastslå att sådana klädesplagg faktiskt utgör ett reellt hinder för kunskapsinhämtning så får de som bär sådana plagg naturligtvis finna sig i det, precis som att man inom vissa yrken inte kan vara klädd hur som helst eller bära vad som helst på kroppen av rent praktiska, sanitära eller andra skäl. Men i övrigt har en offentlig inrättelse inte någon som helst rätt att diskriminera på grund av val av klädesplagg

Det spelar som sagt ingen roll att slöjan är ett tecken på kvinnoförtryck, eller att den har en religiös underton. Alla klädespåbud har dylika ursprung, exempelvis får inte kvinnor i västvärlden gå omkring med bar överkropp, såvida de inte ligger på stranden och solar, och ingen får under några omständigheter visa fittan eller kuken i publika miljöer, inhägnade nudiststränder exkluderade.Dessa krav på skylande har ett kristet, sexualfientligt ursprung.

Västerländska kvinnor skulle med all sannolikhet vägra visa rattarna om de hamnade i samhällen där en sådan ”klädkod” gällde, och skulle förmodligen känna sig kränkta om de blev uteslutna från utbildning och arbete. Varför skulle de det? För att det är vår tradition att dölja kvinnobröst.De har växt upp i den miljön.

Vi skulle inte heller förstå invändningar från barbröstade kulturer som påstod att vi förtrycker våra kvinnor genom att påtvinga dem Bröst-Hållare och toppar. Tvärtom skulle våra kvinnor säga att de känner en trygghet i att inte behöva flasha sina hyllor inför en massa främlingar.

Man kan kritisera burkor och andra insnöade klädkoder från svunna tider, men man kommer inte till rätta med problemen med systematiska kvinnoförtryck genom att förbjuda folk från att göra fria klädesval. Inte nog med att man är en första klassens hycklare om man samtidigt ser sina egna klädkoder som heliga, man riskerar också att göra saken värre.

Det är alltså riktiga, nu levande människor som bär på dessa burkor (och den medföljande indoktrineringen och djupt rotade tryggheten av att bära sagt plagg), vi kan inte befria morgondagens muslimska kvinnor genom att förneka dagens kvinnor sina fria val.

Vad experimentet visar är dock just att förändringar i DNA-sekvenser – dvs gener – kan förändra organismers morfologi. Att just denna mutation inte var en gynnsam sådan – flugan kan inte flyga och reproducerar sig dåligt – är betydelselöst, poängen är fortfarande att gener spelar en stor roll i att påverka organismers utveckling. Dessa mutationer sker naturligt och utsätts kontinuerligt för selektion, kort och gott ett ypperligt exempel på evolution.

Sture försöker sedan medelst ett kraftigt argumentationsfel att klämma in Gud som en förklaringsmodell av samma kaliber och sannolikhet som evolutionen:

Men likheter i naturen mellan arter är inte oförenliga med design eller en skapelse och utgör inget bevis för en evolution.

Precis som en bilingenjör eller en keramiker använder samma grundmaterial, som plåt, skruvar, muttrar, lera och låter sina skapelser påminna om varandra, så kan Gud, om det nu finns en sådan, mycket väl ha använt samma byggstenar och också låtit sina skapelser likna varandra. Att peka på likheter mellan arter hjälper oss därför inte att förstå varför arterna ser ut som de gör.

Bara för att något är kompatibelt med design betyder det inte att design är en trolig förklaring, och framförallt gör det på inget vis design lika trovärdig som evolution som bakomliggande förklaring. Bara för att förintelsen och gulagerna är kompatibla med existensen av en allsmäktig och älskande gud, givet några rationaliseringar om Guds mysteriska vilja, betyder det inte att sannolikheten för samma guds existens är något annat än obefintlig.

Inte heller är det så att evolutionsteorin bevisas genom experimentet ovan. Vetenskap handlar principiellt inte om att bevisa, utan om att motbevisa saker och att bygga upp testbara hypoteser som vilar på observerade fakta. När nya experiment och försök visar sig stödja de formulerade hypoteserna växer styrkan i hypoteserna, med de kan aldrig bevisas slutgiltigt, utan endast motbevisas i ljuset av nya observationer som talar emot dem.

Hypoteserna som evolutionsteorin vilar på är otaliga och har aldrig varit starkare. Darwin fick inte till alla detaljer rätt, men den grundläggande idén har aldrig lyckats falsifieras eller motbevisas, trots att det rent teoretiskt är möjligt och trots otaliga försök.

Sture tar upp övergångsformer som ett problem eftersom att många sådana övergångsformer lyser med sin frånvaro. För Sture kommer det emellertid inte att spela någon roll hur många övergångsformer som hittas via fossiler, ty Sture kan bara krasst kräva sju nya övergångsformer mellan de två existerande formerna ad infinitum. En billig och naiv argumentationsteknik som ingen bör gå på.

Indoktrinerade bibelfanatiker som Sture har inte förstått ett dyft av vad evolutionsteorin handlar om, och att slänga häftiga titlar omkring sig gör inte ett skit för deras trovärdighet. Inte heller att de företräder en öppet religiös tankesmedja som vill se hela samhället genomsyras av kristendomens intelektuella mörker. Sån tur att de så öppet basunerar ut sina galna åsikter så att folk inser vilka rikspuckon de är.

Inspiration har tydligen hämtats från USA, där dylika traditioner, såsom Pledge of Allegiance, länge har varit helt befriade från religiösa element, men som på senare tid närmare kuppats igenom, helt i strid med den amerikanska konstitutionen via klasulen om statskyrkor i dess första tillägg.

Här räcker det dock med att konstatera att Sverige är sekulariserat och inte alls ”ett kristet land” som Else-Marie förvirrat påstår. Därför ska varken Reinfeldt eller någon annan myndighetsperson åberopa någon som helst Gud i officiella uttalanden, annat än vad språklig tradition ibland (mer eller mindre ofrivilligt) medger (”Herre Gud vilket korkat förslag, Else-Marie”, till exempel).

Vill ”ledningen bekänna sin tro” får de göra det på fritiden, när de går i kyrkan, eller när de tittar på det statligt sanktionerade ‘Gudstjänst’ i SVT, ett program som jag som ateist tvingas betala för, utan att jag får ett ateistiskt program som kompensation. Det är möjligen detta som Else-Marie avser med att Sverige är ett kristet land?

Fuck your God! som både Blogge och Doug uttrycker sig.